Skrapan för sekundär avsättningstank, även känd som slutlig klargörarskrapa, fungerar i en fundamentalt annorlunda miljö än sin primära motsvarighet. Dess funktion är att försiktigt separera den biologiskt renade slammet från det rena vattnet. Det avsatta materialet utgör en skör flockad massa av mikroorganismer som lätt kan skjuvas och återuppsuspenderas om det påverkas våldsamt. Därför måste sekundärskrapan prioritera försiktig och kontinuerlig drift. Hastighetsreglering är kritisk; den måste röra sig tillräckligt långsamt för att undvika att skapa strömmar som kan lyfta upp fasta partiklar och därmed försämra klarheten i utloppsvattnet. Konstruktionen inkluderar ofta egenskaper som djupa fackverk på insamlingsarmar för att minimera ytturbulens och särskilt formade skopor för att säkerställa fullständig insamling utan återuppsuspension. En del av detta insamlade slam återförs till luftningstanken (Returnerat aktivslam – RAS) för att upprätthålla den mikrobiella populationen, medan överskottsslammet avleds (Avfallsslam – WAS). Precision och tillförlitlighet hos skrapan i sekundär avsättningstank är avgörande för hela processen med aktivslam. Skrapans prestanda styr direkt koncentrationen av mikroorganismer i de biologiska reaktorerna samt kvaliteten på det slutliga utloppsvatten som släpps ut i miljön. Vid eventuellt fel kan detta leda till processbortfall och allvarliga överträdelser av tillståndskrav.